Nu har jag precis kollat klart på P.S i love you. Den var riktigt bra! Jag har gråtit mig igenom hela filmen så jag har sett den lite suddigt men den var ändå super!

En sån film får mig att tänka på farfar väldigt mycket och hur mycket jag saknar honom. Jag kan fortfarande gråta floder över att han inte finns kvar. Så fort någon går bort i canser på tv så stört tjuter jag. Jag kan fortfarande inte tänka på honom utan att inte börja gråta. Jag trodde jag hade gråtit klart veckorna efter att han dog och att jag hade fått ur mig allt. Men tydligen så har jag inte det. Jag kan börja gråta vart som helst när som helst-

Jag saknar dig!