I dag för ett år sen lämnade du oss. Vilket inte känns som någon tid alls. Du var nyss här. Farmor tror fortfarande att du finns kvar här hos oss. Om det ändå skulle vara så. Det är tomt utan dig även fast du bodde 15 mil härifrån. Det finns ingen som ringer och säger: det är jag, farfar alltså. Och jag svarar: ja jag hörde det.
Jag vet att du har varit här sen du dog. Jag har känt att du har kollat så att vi har det bra.
Vi kommer ses igen!

Jag saknar dig jätte mycket!♥